Himlarns Lycka!

Själv är jag glad att den är där då det i måndags blev drama med akutfärd till Eskilstuna där jag fick stanna i 2 dagar för observation. Jag har fundert mycket på om jag ska skriva om det här och kanske återkommer jag om det mer.

Det viktigaste är att bebisen mådde bra(och jag)hela tiden. Själv är jag så glad över att jag har gjort tanke- och målbildning och vågat tänka mitt skräck-scenario och hur vi skulle hantera det för nu hände det!! Jag är imponerad över mitt och M:s lugn och fokusering i situationen och det tänker jag ta med mig till födseln. 

Jag fick ju en förkoll på förlossningen i E-tuna också och jag tycker att allt var bra, visst var jag lite avundsjuk och väldigt nära livet båda nätterna då jag hörde krystande som följdes av spädis-skrik(jag tajmade in det pga kissnödighet, annars sov jag som en stock)Helt otroligt, det händer liksom på riktigt!!